Elin Atterstig

Nej, den här förkylningen ger sig inte. Jag har noll matlust vilket resulterade i att jag för första gången på riktigt länge ätit smöriga makaroner med ketchup, precis som på högstadiet, precis som när man bodde hemma. Det var det jag åt när jag kom hem från skolan och inte kom på något annat att göra, eller när jag låg hemma sjuk och matlusten var precis lika borta som idag. Då kan makaroner vara sådär superbra.

En skärmdump från min dator

Håller på att färdigställa söndagens bilder från Yeah!festivalen. Blev klar med lördagen och den mappen var tungast. Blev en hel del bilder som jag blev nöjd med och vill visa. Konsertfoto är så otroligt kul och på Yeah!festivalen fick jag chansen att fota många bra band. Kameran var mitt verktyg och det var lycka i 3 dagar. Tyvärr hamnar redigeringen efter, för det har varit en sommar med mycket jobb, men nu är jag inne på det allra sista. :)

..körkortet, hoppas jag. Jag vet inte hur många gånger jag har gett mig in i det här. Jag har börjat x antal ggr, och slutat lika många. Men nu gör jag ett nytt försök och idag var min första körlektion på länge. Fler är dessutom inbokade. Den här gången ska jag verkligen satsa allt. Och det SKA bli prioriterat. Därför testar jag att nämna det i bloggen. Något säger mig att det kommer att göra mig mer målinriktad och bestämd.

Körlektionen idag gick bra. Vi gick tillbaka till övningar som vi tidigare hade hoppat över och det känns som det lossnar. Efter lektionen gick jag en runda på stan i Örebro för inhandling av presenter. Oh vad längesedan jag traskade runt där. En hel sommar har gått och det var skönt att bara få vara på en vardag. När jag kom hem tog jag lite lunch och ett försök till en kopp kaffe. Ett tips: Ha inte gammal mjölk i kaffet. Det klumpar sig.
Nu ska det redigeras bilder..


Den enda bild på en bil som jag tycks ha på datorn. Det är bilen vi hyrde när vi var i USA i våras. Jag är SÅ ointresserad av bilar. Men måste ju erkänna att det alltid är lika roligt att sätta sig i en ny. Jag pillar på allt.

Tagna från Tunnelbanan och på Centralstationen.

Nu borde det vara dags. Jag har planer och jag vill förverkliga dem. Jag kan inte bara sitta och drömma, inte ett år till. Jag ska kasta mig in i det här och jag ska ha kommit någonstans innan jul. Det finns stunder då jag känner mig hur pepp som helst, men sen finns det självklart också stunder då jag tvivlar. Men det ska man kanske inte nämna. JAG ÄR PÅ G. NU KÖR VI.

En tältgranne till Britterna försökte fotografera oss.

Natten till måndag kom jag alltså hem från W.O.A 2011. Det var för femte gången. Men absolut inte den sista. Jag är beroende. Och varför sluta?

Den här omgången tänkte jag summera med en liten lista för att minnas alla härliga stunder.
Här kommer det.. Festivalens..

Bästa När min resekompis fick en lyckokick under Blind Guardians spelning. Han kunde inte sluta skratta, inte heller sluta gråta. Och dessutom en puss på det. Jag kände igen mig, men jag stod ändå som ett frågetecken tills han förklarade vad som hände, haha.

Röj Skindred's spelning i Headbangers Ballroom. Jag kände mig så levande och som mest närvarande.

Överraskning Att jag faktiskt tog mig iväg till Skindred's spelning.

Känslosammaste Talet innan sista låten på Iced Earth's spelning. Det var sångaren Matt Barlows sista spelning med bandet och det blev ett sorgligt förväl från både bandet och publiken. Det var alltså första och sista gången jag såg Iced Earth med Barlow. Han har kommit och gått genom åren, men nu ska han sluta för gott. Barlow, Barlow, Barlow!

Roligaste När vi 'hängde' i vårt camp under fredagskvällen.

Väder Haha, det bästa var när störtskurarna kom under Children of Bodom. Haha, vi undrade vem det var som kissade på oss. J*vlar anamma! Det var hårt. Vi kunde inte annat än stå och skratta där under våra ponchos, som jag lyckligtvis hade tagit med mig den natten.

Bra-att-ha-grej Mitt nyckelband jag gjorde iordning som ständigt hängde kring min hals med ett stycke spellista, ett stycke öronproppar och ett stycke plånbok. Apbra att ha helt enkelt!

Jobbigaste Att duscha. En ren process när man är brud och befinner sig i den röda delen av månaden.

Knasigaste 30-sekunderslåten som gick på repeat på camp A i fredags och som ett helt gäng dansade fuldans till. Jag frågar mig fortfarande: Vad var det för låt? Vad sa han mellan omtagningarna?

Glädjedödare Stunden då jag blev nekad in på festivalområdet p g a min systemkamera. När det funkade hur bra som helst förra året trodde jag absolut inte att det skulle bli några problem i år. Inte på Wacken. Aldrig på Wacken. Men i år fick jag gott förvara den i tältet.. De hade skärpt säkerhetskontrollen i år avsevärt och det ska man väl vara glad för egentligen.

Besvikelse Gick inte en enda gång på Metal Market. I år kom jag hem tomhänt..

Miss Lördagen var bäst när det gäller antalet spelningar. Dock var det flertalet som man inte orkade se. Mina fötter gjorde såå ont och vi behövde vila till nattens konserter, vilket gjorde att vi valde att gå ifrån Danko Jones. Såg några få låtar och resten hörde vi från campingen. Nu vet jag iallafall att det är svinbra live, tills nästa gång jag får chansen.. Här bör även Apocalyptica's spelning tilläggas.

Godaste Frukosten i någons trädgård.

Saknad Vårt vanliga campingområde. Det var upptaget.

Häftigaste När jag står för att köpa dricka och min sambo ropar på mig. Jag vänder mig om och där står han och presenterar mig för ingen mindre än Jens Ludwig - gitarristen i Edguy. Oh, my, hey.

Avslutning Hur bra var det inte att avsluta med Children of Bodom och låten Hate Crew Deathroll? Och när den omtalade störskuren ännu en gång pissade på oss? Vilken stämning!